Thor Modéen

Nacido en Kungsör, Suecia, su nombre completo era Thor Odert Folke Modéen. Era el hijo de Alfred Modéen, un inspector de estación, y su esposa, Anna Jonsson.

En 1916 Thor Modéen fue estudiante de Gustaf Linden, director del Lorensbergsteatern de Gotemburgo, actuando posteriormente en los teatros Novilla, Folkets Hus, Folkan, Södra Teatern, Oscarsteatern, Vasateatern y Ópera Real de Estocolmo.

Thor Modéen empezó su carrera como bailarín, cantante e intérprete de revista en 1918, aunque se hizo famoso gracias a su trabajo en películas del género pilsnerfilm, comedias suecas rodadas sobre todo a partir de los años 1930. En muchas de ellas trabajó formando pareja con el actor Åke Söderblom. En esas producciones solía interpretar a comerciantes fumadores de puros, reclutas despreocupados y agentes de policía, robando siempre las escenas gracias a su gran cuerpo.

El 7 de marzo de 1935, Thor Modéen y su colega John Wilhelm Hagberg fueron condenados al pago de una multa de 75 coronas por violar la legislación sobre espectáculos públicos en días festivos debido a una sesión matinal llevada a cabo en el día de Navidad en el Palacio de los Deportes de Estocolmo.^[1]

En su faceta de cantante, Thor Modéen grabó un total de 228 discos de vinilo de 78 RPM con diálogos y sketches, muchos de ellos en colaboración con Artur Rolén.

Además de su faceta artística, Modéen fue un gran aficionado a la filatelia.

Thor Modéen falleció en Estocolmo, Suecia, en 1950, a causa de una ictericia. Había estado casado con Margareta Schönström, y había tenido dos hijos adoptados, Lars, nacido en 1932, y Margareta, nacida en 1934.

• 1917 : Bandet, Lorensbergsteatern
• 1918 : Fröken Duponts kärleksäventyr, gira
• 1919 : Tjocka Bertas bröllopsfest, Nya teatern Sundbyberg
• 1919 : När klockorna klämtar, Nya teatern Sundbyberg
• 1919 : Nix-Kix, Nya teatern Sundbyberg
• 1919 : Fruktbärande samverkan, Nya teatern Sundbyberg
• 1919 : Mångsidiga Isidor, Novilla
• 1920 : Lahitlaha - eller skrällen i Importugal, Biografen Ugglan
• 1920 : Mekaniska Putte, Biografen Ugglan
• 1920 : Greven av Melonien, Biografen Ugglan
• 1920 : Pariserpojken, Biografen Ugglan
• 1920 : På ärans höjder, Pallas-Teatern
• 1920 : Carlssons underbara resa, Pallas-Teatern
• 1920 : När katten är borta, Pallas-Teatern
• 1920 : Fridfulla Ferdinand, Pallas-Teatern
• 1921 : Prinsessan som inte kunde skratta, Pallas-Teatern
• 1921 : Förbjuden frukt, Pallas-Teatern
• 1921 : Alexander den lille - eller låna mej en svärmor, Pallas-Teatern
• 1921 : Vårglädje i Haga, Pallas-Teatern
• 1921 : Lite gladare om jag får be, Pallas-Teatern
• 1921 : Johansson, vad gör du?, Pallas-Teatern
• 1921 : Ack, Anastasia!, Pallas-Teatern
• 1921 : Lille Alfred, Pallas-Teatern
• 1922 : Tivoli, Pallas-Teatern
• 1922 : Ping-Pong, Pallas-Teatern
• 1922 : Ärans blomsterströdda väg, Pallas-Teatern
• 1922 : Profeten Jönzén, Pallas-Teatern
• 1922 : Får jag säga pappa?, Pallas-Teatern
• 1922 : Andersson, Pettersson och Lundström, de Frans Hodell, Vanadislundens friluftsteater
• 1922 : Öregrund-Östhammar, de Selfrid Kinmanson, Vanadislundens friluftsteater
• 1923 : Spel ut!, Folkets hus teater
• 1923 : Chaplin, Vanadislundens friluftsteater
• 1923 : La tía de Carlos, de Brandon Thomas, Vanadislundens friluftsteater
• 1923 : Janssons frestelse, de Sigurd Wallén, escenografía de Algoth Gunnarsson, Folkets hus teater^[2][3]
• 1923 : Pengar som gräs, Folkets hus teater
• 1923 : Fabrikstösen, Folkets hus teater
• 1924 : Farbror ritar och berättar, Folkets hus teater
• 1924 : Hur Kalle Karlsson fick Hjul-Pelle att fastna i rävsaxen, Vanadislundens friluftsteater
• 1925 : Dit går vi, Folkets hus teater
• 1925 : Ping-Pong, Mosebacke revyteater
• 1925 : Styrman Karlssons flammor, de Björn Hodell, Södra Teatern
• 1926 : Hela Stockholm, Folkets hus teater
• 1926 : Rolfs Rekord-Revy, gira
• 1926 : Rolfs höstrevy, Liseberg
• 1926 : Styrman Karlssons bröllopsresa, Folkets hus teater
• 1927 : Från mun till mun, Folkets hus teater
• 1927 : Förlåt men hur var namnet?, Odeonteatern, Estocolmo
• 1927 : Höstrevyn 1927, Odeonteatern
• 1927 : I nöd och lust - eller Styrman Karlssons skilsmässa, Odeonteatern
• 1928 : Hoppla vi ler, gira
• 1929 : Du och jag, de Thor Modéen y John Botvid, Folkets hus teater^[4]
• 1929 : Familjekarusellen, Södra Teatern
• 1930 : Södran som vanligt, Södra Teatern
• 1930 : Stockholm blir Stockholm, de Svasse Bergquist, Franz Engelke y Adolf Niska, Vasateatern^[5]
• 1931 : Vasateaterns nyårsrevy, Vasateatern
• 1931 : De' e' mina tag, Folkets hus teater
• 1932 : Här va' de'!, de Gösta Stevens y Kar de Mumma, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern^[6]
• 1932 : Nicklasson & Co., de Ernst Berge, escenografía de Ludde Gentzel, Vanadislundens friluftsteater^[7]
• 1932 : Vi som går köksvägen, de Gösta Stevens, escenografía de Nils Lundell, Södra Teatern^[8][9]
• 1933 : Ett leende år, de Gösta Stevens y Kar de Mumma, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern^[10]
• 1933 : Frans Fransson och son, de Ernst Berge, escenografía de Thor Modéen, Vanadislundens friluftsteater^[11]
• 1933 : Lyckliga Jönsson, de Toralf Sandø, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern^[12]
• 1934 : Strålande tider, härliga tider, Södra Teatern
• 1934 : Pettersson – Sverge, de Oscar Rydqvist, escenografía de Sigurd Wallén, Vanadislundens friluftsteater^[13][14] y Södra Teatern^[15]
• 1934 : Sol över Söder, Södra Teatern
• 1935 : Och karusellen går, de Gösta Stevens, Kar de Mumma y Åke Söderblom, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
• 1935 : Filip den store, de Oscar Rydqvist, Vanadislundens friluftsteater^[16]
• 1935 : La posada del Caballito Blanco, de Ralph Benatzky, Eric Charell y Hans Müller, escenografía de Max Hansen, Teatro Oscar
• 1936 : Klart söderut, de Kar de Mumma y Åke Söderblom, escenografía de Björn Hodell, Södra Teatern^[17][18]
• 1936 : Känsliga Svensson, de Ernst Berge, escenografía de Thor Modéen, Vanadislundens friluftsteater^[19]
• 1936 : Oh, du milde Antonius, de A Fenclo, Georg Brada y Jara Beneš, escenografía de Carl Johannesson y Karl Kinch, Teatro Oscar^[20]
• 1936 : Geishan, de Sidney Jones, Owen Hall y Harry Greenbank, escenografía de Karl Kinch, Teatro Oscar
• 1937 : Sverige åt Svensson, de Kar de Mumma, Södra Teatern
• 1938 : Dom säjer på stan, Folkan
• 1939 : Honnör för 39, de Kar de Mumma, escenografía de Victor Bernau, Södra Teatern^[21][22]
• 1939 : Uppåt igen, de Kar de Mumma, escenografía de Gustav Wally, Södra Teatern
• 1940 : Eskimåteatern - eller Thalia i fält norr om Polcirkeln, Historiska museet
• 1941 : Flaggan i topp, de Kar de Mumma, escenografía de Leif Amble-Næss, Södra Teatern
• 1941 : Sol över stan, Royal (Estocolmo)
• 1941 : Wally-Revyn, de Gustav Wally, Teatro Oscar
• 1942 : Fältteater Nr 236, Djurgårdsmässan
• 1942 : Troll och människor, Vinterpalatset-Norra Bantorget
• 1943 : Marsch till Söder, de Tor Bergström, Gösta Stenberg y Åke Balltorp, escenografía de Karl Kinch, Södra Teatern^[23]
• 1943 : Zorina, de Jules Sylvain y Per Schytte, Kungliga Operan
• 1944 : 80, 90, 100, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Karl Kinch, Södra Teatern
• 1944 : Stockholms Broadway, de Sven Paddock y Nils Perne, Royal (Estocolmo)
• 1945 : Revydags, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
• 1946 : Fred och Fröjd, de Tor Bergström y Åke Balltorp, escenografía de Gösta Stevens, Södra Teatern
• 1946 : Södran så klart, Södra Teatern
• 1947 : Gäster på stan, gira
• 1948 : Kasta loss, Teaterbåten (Gotemburgo)
• 1948 : Victoriarevyn, gira
• 1948 : The new look, Teaterbåten (Gotemburgo)
• 1948 : På genomresa, Cirkusteatern (Gotemburgo)
• 1948 : Här håller vi hus, Södra Teatern (Malmö)
• 1949 : I höstskrud, Teaterbåten (Gotemburgo)
• 1949 : Adjö, Mimi, de Ralph Benatzky, Alexander Engel y Julius Horst, Alléteatern

• 1949 : Rödluvan, Alléteatern^[24]

• 1933 : Augustas lilla felsteg

• 1944 : Fattiga Riddare (junto a John Botvid)
• 1950 : Påhittiga Johansson

• Antonsson, Görgen (1997). Bakhåll, ed. Thor Modéen : en diskografi. Lund.